NAIL ME

Under veckan som gick har jag haft finbesök av en av de bästa kollegorna som jag inte träffat på alldeles för länge.. Med sig hade hon inte bara blommor och fika utan också en hel påse snusklubbor!! Hon vet minsann hur en gör en gravid kvinna glad! :) 

I torsdags var jag och sambon på andra delen av föräldrautbildningen, som mycket riktigt kändes som om den gav mer än första delen.. Nu pratade vi om vad som händer om något går fel under förlossningen - sugklocka, tång och kejsarsnitt avhandlades. Vi pratade också om första bebistiden - vad händer på BB, hur länge är en där, vilka kontroller görs och så vidare. Och så fick vi se en amningsfilm - lika delar instruktionsfilm och reklamfilm skulle jag säga.. Men hey, jag är redan "frälst" och helt inställd på att amma så jag tyckte bara det var mysigt. Och längtan efter Prickens ankomst blev ju inte mindre.. Däremot är jag fortfarande lite full i skratt när jag tänker på att en tydligen kan doktorera i amning.. 

Pricken är fortsatt livlig och det är fullt disco mer ofta än sällan. Magen böljar för fullt och jag tror dessutom att jag börjar kunna urskilja kroppsdelarna mer än tidigare.. Vi har börjat busa lite - jag hittar en fot som trycker ut lite, trycker in och flyttar lite på den och Pricken svarar med stora rörelser som ofta slutar med att benet åker ett varv runt och sen lägger sig på samma plats igen.. Mysigt. Dock har hen lite scenskräck tror jag - magen kan vara i full gång och det hoppas och skuttas för fullt där inne, men så fort pappan (eller någon annan) lägger handen på för att känna så blir det tvärstilla.. Ja, utom barnmorskans doppler då.. 

Det känns som om Pricken börjar lägga sig till rätta och göra sig klar för att komma ut också - innan har jag läst om strålande/blixtrande känsla ner i underlivet och att det ska bero på att huvudet hamnat neråt och trycker mot bäckenbotten. Det har jag inte känt igen tidigare men NU kan jag förstå precis vilken känsla folk pratat om.. Men hen är ju långt ifrån fixerad så som det snurras.. Vi får väl se vad barnmorskan säger på torsdag när jag ska dit för vecka 31-kontroll.. (Ni minns det där jag berättade om att barnmorskor och "vanliga" människor inte riktigt är överens om veckorna - jag är ju i trettioandra veckan men barnmorskan räknar bara fullgångna veckor..) 

Nu blev det kanske inte så kort ändå, men nu måste denna kissa och sen ska jag försöka övertyga min man om att det faktiskt skulle kunna vara tid att gå upp.. :)